Vad säger den ortodoxa kyrkan om val av gudmor eller gudfar?
- By Eliane
- 22 november, 2016
- Kommentarer inaktiverade för Vad säger den ortodoxa kyrkan om val av gudmor eller gudfar?
Vad bör man tänka på vid val av en gudfar/gudmor till sitt barn? Vad säger vår kyrka om detta?
Till att börja med rekommenderar vi att man läser igenom ordningen för det heliga dopets mysterium, som ni finner här:
http://tonylarsson.files.wordpress.com/…/dopet-svenska.pdf.
Detta kommer ge er en mer värdefull förståelse av dopets djupa innebörd. Enligt Kyrkofadern Mor Ivanos (+ 860) och Bar Salibi (+ 1171) är nämligen dopet det främsta mysteriet bland Kyrkans sju mysterier. Dopet är alltså, till och med, högre än prästämbetet. Genom dopet stiger den Heliga Anden själv ned och helgar barnet. Dopet är dessutom porten in i det Kristna eviga livet och utan dopet får man inte ta del av Kyrkans övriga mysterier.
I ordningen för det heliga dopets mysterium finns kyrkliga kanoniska föreskrifter om just dopföräldrar. Ex:
5. För varje pojke måste det finnas en ortodox gudfar, och för varje flicka måste det finnas en ortodox gudmor.
[…]
7. Innan gudföräldrarna deltar i dopceremonin, ska de med tillbörlig respekt och rening bikta sig och ta emot nattvarden. De bör också undervisa den döpta pojken eller flickan i den kristna läran och tron.” (s. 9-10)
Hans Helighet Patriarken skriver i sin bok om kyrkans 7 mysterier följande om gudfader/gudmoder:
”På samma sätt som en människa behöver omsorg och amning efter en vanlig födsel så behöver även den som föds på nytt genom det heliga dopet det. Därför så måste den som skall döpas överlämnas till en vis troende person som kan lära honom/henne kyrkans lagar och den kristna tron. Gudfadern/gudmodern skall även hjälpa och stötta den nydöpte så att han/hon gör framsteg i sitt andliga liv… således är gudfader/gudmoder en helig handling. Därför måste de vara ortodoxa troende av kyrkans barn. För en pojke en pojke, och för en flicka en flicka. Gudfadern/gudmodern skall på ett omsorgsfullt sätt ta hand om den döptes andliga väl. Gudfadern/gudmodern måste själva vara goda förebilder (i det andliga livet) så den döpte kan efterlikna dem”.
Inget hindrar att barnets far eller mor själv är gudfar/gudmor om man har svårt att finna en bland släkt eller vänner som man anser är andligt lämpad för den viktiga rollen. I den ursprungliga traditionen är barnets föräldrar även gudfader/gudmoder vilket vi kan se i S:t Hippolytus av Roms apostoliska tradition (+235) som kan läsas här: http://www.bombaxo.com/hippolytus.html.
Hans Eminens Ärkebiskop Mattias Nayis (biskop i Tyskland) delar även åsikten att barnets föräldrar eller mor-/farföräldrar ska vara gudfader/gudmoder eftersom många av vår kyrkas gudfäder/gudmödrar inte sköter denna heliga uppgift.
Kan en präst/blivande präst vara gudfar?
Ja, det är tillåtet att Prästen är Gudfader, men inte till sin egen son (denna information har säkerställts med en Präst).
Om man väljer en person bör dennes man/fru vara gudmor/gudfar till ens barn om man välsignas med ett barn till?
Det är inte tvunget att det ska vara så (då det självfallet inte alltid blir så av uppenbara skäl: en Gudfar kanske inte är gift…) fast det är fördelaktigt på många sätt och vis.
Hur ser reglarna ut kring giftermål med gudfaderns avkomma?
Det är inte tillåtet att gudfaderns biologiska barn gifter sig med gudfaderns andliga son. Detta nämns i en kanon i ordningen för den gudomliga vigselns mysterium, se:http://tonylarsson.files.wordpress.com/… (kanon 2c).
Kyrkofadern Bar ’Ebroyo (Bar-Hebraeus) tar upp detta i sitt verk Nomocanon (kyrkans lagbok) och säger att det finns 4 olika saker som hindrar två personer från att gifta sig med varandra och en av dessa är släktskap. Sedan fortsätter han med att utlägga att släktskap kan vara naturligt eller andligt. Det naturliga släktskapet delar han upp i olika delar och säger att man inte får gifta sig med en nära släkting och att detta skulle gälla deras barn i 7 generationer (observera att denna lag inte är gällande idag då vi har en del kusiner och sysslingar som gift sig etc.) När det gäller det andliga släktskapet (som är marskalk/tärna eller gudfader/gudmoder) säger han att det gäller 5 släktled för marskalken och 3 för tärnan. Han antyder att samma lag skulle gälla för gudfader/gudmoder. (Hudoyo, Bar-’Ebroyo sid 76-78).
Hans Helighet Patriarken skriver inget om detta i sin bok om de sju sakramenten, han nämner bara att gudfadern blir som far till barnet och att gudfaderns barn därför blir syskon och att de inte får gifta sig med varandra – men vad gäller deras barn tas inte upp och inte heller hur långt detta sträcker sig. Varför dessa lagar har förändrats kan man t ex förstå om man ser det i ljuset av den förföljelse som drabbat vår kyrka efter Bar-’Ebroyos tid. Många har gift sig med sina kusiner och kyrkan har inte hindrat detta.
1. Det är inte helt klart hur många år en generation (dårå) är enligt Mor Gregorios Bar ’Ebråyå i Hodåyån. Det kan vara 25 år eller 70 år och därför kan perioden vara olika lång.
2. Det är viktigt att förstå hur kyrkolagarna fungerar. Mor Gregorios Bar ’Ebråyå i Hodåyån samlade besluten som hade tagits av Biskoparna i de ekumeniska kyrkomötena, i de lokala kyrkomötena och i synoderna från den tidiga kristendomen fram tills hans egen tid. Idag har det nästan gått 800 år efter Mor Gregorios Bar ’Ebråyå levde och skrev Hodåyån. Så vi kan inte bara använda Hodåyån utan vi måste förstå att kyrkolagarna i sista hand kommer från Biskoparna i synoden. Det här betyder att våra Biskopar har befogenhet att ge oss riktlinjer som är viktiga för oss i vår tid. Men naturligtvis så tar Biskoparna beslut alltid med respekt till de tidigare kyrkomöterna och synoderna. Det här betyder att vi i sista hand ska vända oss till Biskoparna för att veta om en sak är kanonisk eller inte. Så om någon har en detalj fråga så ska man vända sig till Biskopen.








