Coronaviruset: En andlig reflektion

  • By Christina
  • 13 mars, 2020
  • Kommentarer inaktiverade för Coronaviruset: En andlig reflektion

Sveriges regering har beslutat att allmänna sammankomster med fler än 500 personer tills vidare inte får hållas med anledning av coronaviruset. Samhället har sedan tidigare uppmanat människor att begränsa sina sociala interaktioner, hålla sig borta från fysisk kontakt och öka sin hygien. Många, om inte alla, har insett vikten av att följa dessa uppmaningar. Varför? För gör man inte det, finns risk att man blir allvarligt sjuk och även att man dör.

Detta ansvarsfulla, noggranna och eftertänksamma förhållningssätt till ett virus som kan skada oss fysiskt väcker en andlig insikt till liv. Är det inte uppenbart hur nästan alla är rädda om sina liv? Vi håller oss borta från varandra, rör knappt varandra och ökar vår hygien just för att vi är rädda att ta skada och skada varandra. Inga fler större sammankomster tills vidare, vilka inkluderar festliga tillställningar: klubbar stänger och bröllopsfester skjuts upp. Vi gör stora och drastiska förändringar för att hålla vår säkerhet prioriterad. Frågan är, gör vi samma sak för vårt andliga liv?

Coronaviruset kan skada och kanske döda kroppen. Det andliga viruset, synden, skadar och dödar vårt inre liv. Bryr vi oss om att skydda oss själva och andra mot det andliga viruset, synden, som vi faktiskt gör mot coronaviruset? Varnar vi för riskerna på klubbarna, festerna? Håller vi oss borta från berusning, från okyska uppträdanden och från lusten? Håller vi oss borta från lögnen, vreden och hatet? Ser vi till vår fasta, den som kyrkan uppmanar till, nu när vi befinner oss i påskfastan, och håller vi hårt om den, den som gör oss andligt starka? Eller håller vi bara regeringens uppmaningar kring coronaviruset? Vad kommer först? Vårt fysiska liv eller vårt andliga liv? Eller, snarare, bryr vi oss verkligen om både kropp och ande? Eller bryr vi oss om kroppen men väldigt lite om anden?

Reflektera över coronaviruset, och över hur risken för att smittas och smitta, påverkar dig och samhället du befinner dig i. Fråga dig, är du lika rädd över ditt andliga liv som du är över din kropp? Vidtar du lika stora och drastiska åtgärder för ditt andliga liv som för ditt kroppsliga liv? När läste du Bibeln sist? När biktade du dig sist? När fastade du sist? När slutade du lusta, begära, bli arg? När slutade du baktala? När bad du senast? När sa du ”förlåt” sist?

Hur skulle ditt liv se ut, och hur skulle samhället du lever i se ut, ifall du och din omgivning vidtog lika starka åtgärder för det andliga livets skull, som vi nu gör för att motverka coronaviruset och främja vårt kroppsliga välbefinnande?

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedintumblrmailby feather
Categories: Reflektioner