Det heliga korstecknet i Gudstjänsten
- By Christina
- 14 mars, 2015
- Kommentarer inaktiverade för Det heliga korstecknet i Gudstjänsten
Kyrkan börjar i regel sina böner med att göra korstecknet på ansiktet, och [korstecknets] tillvägagångssätt är att resa den högra [tummen] till pannan, sammanförd med de två följande fingrarna, medan ringfingret och lillfingret förs samman, sägande ”i Faderns namn” refererande till Gud Fadern som är över alla, sedan förflyttar vi [den högra handen] till bröstkorgen sägande ”och Sonen” refererande till Sonens nedstigande från himlen och Hans mänskliga inkarnation av Jungfrun, sedan lägger vi [den högra handen] på vår vänstra axel och förflyttar den till höger [axel] sägande ”och den Heliga Anden” refererande till att vi korsfästes genom Kristus död och vi fördes från mörkret till ljuset genom den Heliga Andens makt, sedan avslutar vi [korsandet] sägande ”en Gud amen” bekännande den Treenige Gudens enhet då handen läggs på bröstkorgen medan handflatan är öppen på bröstkorgen varpå en blygsam bugning följer. Den som gör detta korstecken menar så att säga att detta kors är dennes rustning mot ondskans och Satans makt.
Användningen av korstecknet stäcker sig tillbaka till andra århundradets början och Kyrkan upprättar i regel korstecknet även på sina väggar, sina altare, förhängen och dukarna samt på prästämbetes klädnader.
- Anledningen till att göra korstecknet är för att de troende alltid ska komma ihåg Kristus död på korset liksom [korstecknet] påminner om Kristus återkomst (Matt 24:3): Människosonens tecken ska synas på himlen, dvs. det heliga korset. Korset är följaktligen den kristna trons symbol och dess sammanfattning.
- [Anledningen till att göra korstecknet är för att] de ska lyckas i det de gör.
- Genom korstecknet helgas alla mysterier och alla kyrkliga ordningar, för att allt i Kyrkan helgas genom bönen och Guds ord och genom korstecknet. Dopet, Kyrkors och altares invigningar, vigslar, syndernas förlåtelse genom bikt och ånger, hanspåläggningen vid prästvigningen, helgelsen av myrran, helgelsen av olivgrenarna vid palmsöndagen, vattnet vid Guds uppenbarelsedag [dvs. denhå], med mera, fullbordas inte i sin helgelse utan korstecknet följt av bön.
På så sätt helgar korstecknet de heliga mysterierna, som vi redan förklarat ovan. Gudstjänstens kommentatorer har sagt att antalet korstecken som utförs över brödet och vinet är 18 gånger, dvs.[detta sker] vid 3 tillfällen och vid varje tillfälle görs 6 korstecken varav 3 görs över brödet och 3 över vinet, och dessa sker under följande tillfällen. Första tillfället: vid mysterieorden – 3 gånger över brödet och 3 gånger över vinet. Andra tillfället: vid förvandlingen – 3 gånger över brödet och 3 gånger över vinet. Tredje tillfället: vid brytandet av brödet och blandandet – 3 gånger över brödet och 3 gånger över vinet.
Och prästen gör korstecknet på sig själv och på folket under 3 tillfällen och under varje tillfälle [genomförs] 6 korstecken. Första tillfället: när han välsignar dem sägande ”Gud Faderns kärlek…”. Andra tillfället: när han välsignar och säger ”Må Guds nåd vara…”. Tredje tillfället: när han välsignar dem och säger ”Må Treenighetens nåd…”.
Därmed visar sig antalet korstecken, som prästen utför under Gudstjänsten, vara 36 stycken. 18 stycken över mysterierna och 9 stycken över sig själv och 9 stycken över folket som refererar till änglaväsendenas 9 grader. Därtill kommer tre korstecken som prästen utför över folket när han sänder ut dem och 3 stycken vid läsning av den Heliga Bibeln och 1 vid hans nedstigande med mysterierna sägande: ”Herren Gud, sträck ut din osynliga hand…”.
Notera: Det är förbjudet för alla bland folket och bland diakonerna att göra korstecknet på sina ansikten under Gudstjänsten utom vid Trisagion.”
(H. E. Ärkebiskopen Isak Saka, Gudstjänstens kommentar: enligt traditionen tillhörande den Syrisk-Ortodoxa Kyrkan av Antiokia, 2003: Damaskus, s. 220-221)
by 